onsdag 9 december 2009

en bit bort

tack för all peppkommentarer till förra inlägget.
harry och jag funderade över vilka det är som faktiskt orkar skriva in och klaga på Söndagsbarn flera gånger i veckan sen september? hmmm... på bokmässan träffade jag en gammal kompis och berättade att vi hade blivit publicerade i ssvenskan varpå hon gratulerade men erkände att hon läste dn och hade missat vår serie helt. jag svarade då att det var ok för att det är bara fascister som köper svd men hon rättade ochmig och sa att det bara är fascister som prenumererar på svd. lololol.
och det som är ödets ironi är att jag började prenumerara på svd i samband med att vi blev publicerade, men det var bara en tremånaders prenumeration så att den kommer att gå ut i samband med att vi gör vår sorti.

men ärligt talat tycker jag att det är fegt att inte ha kvar oss i alla fall ett halvår. asså vem bryr sig om vi tar upp 16x5 cm där när vi ändå bara kostar svd 700 kronor i veckan. asså kom igen. de väljer ju att kväva en bit svensk kultur i sin linda.
vi har bett vår chef där att vidarebefodra några av mailen från the haters. hon sa att en del av dem kunde vara riktigt elaka. om hon skickar några ska vi publicera dem på bloggen.

nu är jag i malmö hos vår Pappa som har tagit nyheterna om svd sämre än vad jag har. han sa att det var "jävligt sorgligt att höra" två gånger, så då blev jag också ledsen.
men sen spelade han några gamla kommunistlåtar han hade hittat på internet medans han förklarade att de där dirty commie rats må vara historiens ogräs, men jävlar va bara musik de gjorde.

imorgon ska jag över till köpenhamn och träffa astrid som är där på klimatmötet.

jag återkommer med bilder.

Sov gott igelkott
/Rut

ps. pappa har superseggt internet så det blir inga bilder eller länkar. jag förstår omni inte har orkat läsa enda hit.

3 kommentarer:

  1. I början var jag skeptisk, men mot slutet tyckte jag faktiskt att er serie hade sin egen säregna lilla charm och att den ibland krävde att man tänkte till lite för att klura ut poängen. Jag tycker inte att ni ska ge upp nu, utan försök skaffa er så mycket levnadserfarenheter som möjligt och ta sedan nya friska tag. Savoir dessiner implique savoir vivre... Bonne chance !

    SvaraRadera
  2. Jag har alltid skämts över att min familj prenumererar på svd. Alltid sneglat lite avundsjuk på de familjer med DN liggandes på köksbordet. Tills ni kom med. På riktigt. Jag tvingar mig alltid att bläddra genom hela kulturdelen innan jag får njuta av det goda. Jag självplågas med Andres Lokkos torra kulturspaningar, Hamstern som skriver om tv samt skivrecensioner på band med prefixet "världsmusik". Tills jag kommer fram till seriesidan. Läser först de två andra stripparna för att alltid känna glädjen av att ni är så mycket bättre i jämförelse. Men jag läser aldrig Fantomen. Man får väl egentligen inte gilla saker utan att älska klassikerna, men ändå, fyfan vad tråkigt det är. Jag är väl för ung precis som att den konservativa medelprenumeranten på svd är för gammal för er briljans och postironi.

    FAN JAG BLIR SÅ JÄVLA ARG ATT JAG VILL SKRIKA! VARFÖR FÖRSVINNER ALLT BRA? VARFÖR FÖRSTÅR INGEN VAD BRA KULTUR ÄR? FÖRST RYKER VÄRLDENS BÄSTA TIDNING HJÄLP OCH SEN DET HÄR. JAG FINNER VERKLIGEN INGA ORD. NI ÄR SÅ MYCKET BÄTTRE ÄN SVD.

    SvaraRadera
  3. Björn och Maria!
    tusen tack för de snälla orden. harry och jag hade ett heart 2 heart efter att vi varit på svd och har bestämt oss för att fortsätta med serien så länge vi tycker att det är kul, och det gör vi fortfarande. vi kommmer publicera nytt materiel här på bloggen tills vi hittar en ny tidning.
    tack för pepp!
    Rut

    SvaraRadera