tisdag 19 januari 2016

Alla har glömt

Rut och jag har (för er som inte visste) en serie som heter Söndagsbarn. Därav bloggnamnet.
Vi har alltid sett oss som serievärldens underdogs. Det kanske kan diskuteras med tanke på att vi faktiskt under en sexmånaders period, sex dagar i veckan publicerades i Svenska dagbladet.
Vi hade alltid stora planer på att ge ut en bok, åka på bokmässan och ha signeringstider hos olika bokhandlare. Sitta där bredvid våra hjältar Lina Neidestam, Hanna Gustavsson och Ester Eriksson.
Så vad hände?
Det finns nog inget självklart svar. Jag har ofta lagt skulden på mig själv.
Var det på grund av den depression jag gick igenom eller den karriär som alkoholist som jag prompt skulle ge mig ut på.  Om ni frågade Rut skulle hon nog lägga skulden på hennes fel och brister.
Hur som helst så har vi aldrig riktigt återvänt med Söndagsbarn i full kraft, vi har gjort små tappra försök. Vi var med i ett nummer av Rocky för typ fyra år sedan, vi startade ett instagramkonto i våras och varje gång vi ses kommer vi på säkert fem nya strippar.
Jag har blivit van vid tanken att det är så det kommer få vara.
Söndagsbarn kommer alltid vara med. Som en gammal vän, som en älskare du lämnade på vägen men som du inte kan sluta tänka på .

Det var fem år sedan Rut och jag la ner denna blogg och mycket har ju hänt oss sen dess. Alltså SJUUUUUKT mycket. Jag vill gärna berätta om allt det. men jag tror att det är något som jag måste göra med Rut bredvid mig. Kanske att vi gör det som en ljudfil.
Anywho nu är klockan sent och jag ska packa min väska för imorgon åker jag till Köpenhamn där jag bor..
Fridens liljor.
- Harry


Nej, vänta nu här. Tack vare Facebook och deras memories (en inställning som gör att man ser vad man postat för en herrans massa år sedan) så förstår jag nu varför Söndagsbarn aldrig riktigt slog igenom efter uppsägningen från SVD.

Rut och jag tapetserade hela stan med dessa klistermärken, en bra idé. Synd att vi stavat fel på seriens namn bara.
Så det var därför alla redaktörer och akademiledamoter inte hörde av sig,  dom kunde inte hitta vår hemsida.
Kristina Lugn, du är förlåten.

måndag 18 januari 2016

Visdomsord från mormor Herdis

Min mormor är toppen. Att jag tycker det är inte på något sätt konstigt, i stort sätt alla som träffar henne tycker att hon är toppen. Typiskt bra egenskap att ha. Hon har lärt mig massa bra saker varav två tåls att repetera (VA inte fler!!! vet jag att hon tänker nu när hon läser det här. Jo jo massa fler, men kanske alla är kanske inte allmänt applicerbara..)
Mormor på sin 90-årsdag

1. När jag var heart broken över en tönt för många år sedan försökte jag resonera bort min sorg i ett samtal med mormor.  Jag sa att det är klart att jag inte vill vara ihop med någon som inte vill vara ihop med mig, och jag förstod mycket väl att jag skulle hitta någon annan jag skulle bli ännu lyckligare med (det gjorde jag) och bla bla bla.

Jag satt där och  snörvlade ett tag innan mormor sade:

"Förnuftets näsduk kan inte torka känslans tårar."

Så elegant! och så sant. Sorg kan inte resoneras bort utan måste också få ta sin tid. Och sorg kan i stor utsträckning bara lindras med andra känslor, inte logiska resonemang.

2. Inför ett bröllop där jag skulle hålla tal frågade jag mormor om hon hade några tips. Hon är vida känd för sina spot on tal som kan röra både till skratt och tårar. Visdomsorden hon skickade med mig på vägen var:

"Kom ihåg att ett bra tal ska vara som en kjol. Lång nog att täcka det väsentliga, men kort nog att hålla uppmärksamheten uppe."

Ha ha, classic mormor. Tack ska du ha.

Rut


torsdag 14 januari 2016

Vernissage för en vän

Målning av August Ranelid



Asså vi är så sjukt peppade för ikväll är det vernissage för vår kompis August Ranelids nya utställning. 

August är Harrys bästis och de har känt varandra sen de var småtöntar (Harry är fortfarande en tönt). Jag har själv lyxen att ha mina barndomsbästisar kvar och det är alltid häftigt att se vänskapsrelationer som utvecklats över flera decennier.

Allvarligt talat, vad är oddsen att man ska fortsätta palla med varandra år efter år och när man även tar i beaktning att de enskilda individerna i relationen förändras, får nya intressen och bla bla?

Ahh vänskap asså. Och nu kombon vänskap + konst. Klockan kan inte bli vernissage-time snabbt nog.

Är du i Stockholm så kom du till Domeij Gallery du också. Det blir toppen. 

(=^.^=) Rut (=^.^=) 

tisdag 12 januari 2016

Saluteringar!
Ni kanske tycker det är märkligt och såååååå 2001 att skriva en blogg.
Eller vad vet jag om vad ni tycker. Jag vet ju inte ens vilka ni är.
Allt jag vet, är att det är så himlans roligt att skriva. En annan sak jag vet är att det är himlens roligt att göra saker tillsammans med Rut. Som nu till exempel, har vi i all enkelhet avslutat en krögarpyttslunch. Var det askul?  Skrattade vi oss fördärvade, nej kanske inte men jag vet att det alltid tusen gånger bättre att vara med syrran än att vara ensam.
För då saltar jag pytten med tårar.
Jag är glad att vara tillbaka och jag är glad att Rut är med mig.
Hej hej hej
-H

lördag 9 januari 2016


Hade jag sett det här klippet för några år sedan hade jag helt klart tyckt att jag var Leo och Harry Tom Hardy. Nu är jag inte lika säker länge...

Bortsätt från det är det bussines as usual för oss två. Jag är bäst och Harry är emo som vanligt för att han inte har någon lady friend. Så går det när man är en tönt.

Det känns bra att vara tillbaks.

Rut