torsdag 22 oktober 2009

Böcker som förändrade mitt liv (del 1)


Som barn var " Sagan om det röda äpplet" inkörsporten till tänkandet kring handling och konsekvens.

I början av boken så luras huvudkaraktären till att köpa ett grönt plastäpple av den snåla frukthandlaren.

På skämt uppmanar handlaren Mannen att lägga äpplet på fönsterkarmen för att det ska mogna. Sagt och gjort, och sen genom en rad av osannolika händelser så slutar boken med (warnning here be spoilers för er som inte läst boken) att det gröna plastäpplet har ersatts med ett saftigt och rött riktigt äpple. och det är inte vilket äpple som helst utan frukthandlarens finaste äpple som, bokstavligt tavlat, var the apple of his eye.
Mannen förblir för alltid ovetande om att äpplet bytts ut utan tror att det är är det ursprungliga gröna äpplet som har mognat och äter helt obekymrat upp det.

den här historien kunde hålla mig vaken om nätterna som barn. jag brukade liga och fundera på hur det hela gick till steg för steg.

sen så tyckte jag att det var så fascinerande att hela den här raden av slumpartade händelser pågick helt utan att Mannen visste om det, och att han aldrig skulle förstå allt det som låg bakom att det oätliga äpple han la på fönsterbläcket i början av dagen efter några timmar hade blivit högst delikat.

det är lite som i filmen Flickan som går på bio nu. Föräldrarna åker bort. det sista de ser är en välkammad flicka i ett städat hus. Föräldrarna kommer tillbaks. det första de ser är en välkammad flicka i ett städat hus. den enda skillnaden de lägger märke till är att Flickan har bytt frisyr.
Nu när jag tänker på det så är Sagan om det röda äpplet som en föregångare till Flickan. båda har namnlösa huvudrollsinnehavare och både boken och filmen handlar om människor som okritiskt tar till sig det får givet, dvs. ett röttt äpple och en hel och ren dotter.

nej nu måste jag sova. utan mina tio timmars sömn är jag ett vrak.

/Rut

8 kommentarer:

  1. Jag var ett fan av den här när jag var liten, men jag kan inte minnas att den fick mig mig att reflektera över kausalitet eller så.
    Är Jan Lööf författare och illustratör i ett? Han är väl mannen bakom Skrotnisse? Och den och dt här är väl nästan identiskt teckande?

    SvaraRadera
  2. Stort fan av bloggen, btw.

    SvaraRadera
  3. ja det är det. sen så har han ju gjort den där som heter typ "min morfar sjörövaren"också. den är fin. kommer du ihåg barnprogrammet skrotnisse som gick när vi var små?
    jag tyckte alltid att det var lite läskigt.

    SvaraRadera
  4. Visst minns jag det. Ermiten och what not. Youtube-reminissade lite precis, och det är inte det minsta läskigt. Det är varmt och fint och det stora i det lilla på det där sättet som barnprogram (så vitt jag vet) inte är längre. Eller så var det bara bättre förr...

    SvaraRadera
  5. Ok, det verkar visst vara lite creepy ibland.

    SvaraRadera
  6. Åh, jag har en stor och tjock samlings bok med jätte många av hans böcker, tvingade alltid min morfar att läsa Minst tre innan jag ens försökte lägga mig och sova som barn.

    Fin blogg ni har, alltid kul att läsa! Ni är gryma.

    /Izabella

    SvaraRadera
  7. Tack! hur går det med fotoprojektet du pratade om där du skulle fota din kille?
    kram
    Rut

    SvaraRadera
  8. Det går bra, jag har laggt upp lite bilder på min blogg http://robotsandmassdestruction.blogspot.com Vet inte om jag är klar med det eller om jag ska utveckla det lite, den som lever få se!

    Kram kram

    SvaraRadera