söndag 22 november 2009

där broar möts


















det här är alltså min kollega Harry och August, en mycket kär vän till familjen.
Vi är på väg till kajplats 16 för att fira martin kellermans 17de rockyalbum. i present fick han en polaroid bild på harry och mig. jag sa att han kunde hänga den på kylen.

jag dricker varken öl eller vin. tur för mig att de sålde gin och tonics (med sting i!) för ynka 40 kronor väl på plats. jag gillar inte sån där besk tonic, men kastade ett getöga över baren och såg en flaska julmust som stod orörd. så för resten av kvällen drack jag gin och julmust. at the time så kändes det som en bra idé och det smakade inte half bad heller kommer jag ihåg att jag konstaterade nöjt för mig själv.

















kort därpå gjorde sig naturen påmind. jag ställde mig i kö för att utnytttja de morderna faciliteterna. jag kom i slang med en stilig ung karl som stod bakom mig. jag skämtade gott och skrattade sen hjärtligt nog för oss båda åt mitt eget skämt.
väl utanför toaletten (när jag hade avklarat mina bestyr) så kom den unga karln gåendes förbi mig. jag tog tillfället i akt och haffade honom och ställde frågan som jag fundert på de senaste 13 sekunderna: "är du mitt hångel ikväll eller?" jag fick fram ett flin men kände samtidigt hur han, på ett olustigt sättt, bände loss sin arm ur mitt grepp. "Kanske..." svarade han med en lätt panikartad uppsyn. "Utmärkt! jag föreslår att du funderar på saken och så kommer du tillbaks hit om tio minuter så börjar vi då." (är jag inte romantisk?). Han gick.
olyckligt nog så var jag vid det här laget så pass full av gin och julmust att jag dels glömde kolla på klockan, för att kunna stämma av när 10 minuter gått, och dels för att kommma ihåg hur karln i fråga såg ut. jag hade nämligen stått och stirrat på hans ståtliga skägg och inte riktigt registrerat hans övriga anletsdrag.
















så jag stod där ett tag och väntade. harry och august kom och skulle ager wing men och spana å mina vägnar när jag behövde ta en kort pause för att pudra näsan. när jag kom ut från damrummet var piff och puff spårlöst försvunna. som tur var stod martin där. jag förklarade för honom hur läget stod till och att löftet om ett ännu icke infriat hångel låg i luften. om jag inte missminner mig så sa jag även att jag var som sarah connor och i natt skulle framtiden äga rum, och det var därför jag behövde hitta den där skäggige mannen för attt fullborda ödet.


















martin uppmanade mig att gå och leta borta vid baren. så med en ny ginmust under bältet sökte jag nu av dansgolvet med mina hökögon som till slut plickade ett ståtligt skägg i fjärran. jag började avancera mot bytet men avbröt attacken när jag insåg att det inte var båten vi var på som gungade utan jag.

















jag gick för att hämta min jacka, sa hej då till alla och var på väg att kasta in handduken när mina wing men uppenbarade sig igen. de ställde sig på varsin sida av mig och skrattade högt åt allt jag sa så att skägget tittade åt vårt håll. oh yes nu hade jag honom på kroken, och nu måste han ju ana hur fantastiskt rolig jag är eftersom august och harry stod och torkade tårarna. jag gick fram till skägget och sa åt honom att följa med mig ut och vänta med mig på en taxi.
skägget avböjde vänligt men bestämt, jag insisterade men fick återigen avslag med motiveringen " Men jag kan ju inte lämna min kompis här ensam?". min instinktiva tanke var att han ville ha med kompisen på våra gemensamma äventyr. yessss!!!! men sekunden efter så föll allt på plats.

hur många gånger har inte jag varit ute med en tjejkompis som blivit uppraggad i toakön av nån berusad kille som tror att de ska hångla, för att sedan spendera kvällen med att undvika människan i fråga. och hur många gånger har jag inte hört mina kompisar säga just att" men jag kan ju inte lämna min kompis ensam?" ("kompisen" har alltid varit jag) som ursäkt för att de inte vill gå iväg med en kille.
och nu var JAG den där fulla killen som var sjukt störig.

jag skrattade för mig själv i taxin hem och undrade om jag hade tagit ett steg mot eller bort från ett mer jämställt samhälle?

nu ska jag försöka äta något.
vi ses på tisdag

/Rut

1 kommentar: