fredag 5 februari 2010

Tårar i kylan

Jag är just hemkommen från en fika med min systerson Alvar. Han pratade oavbrutet om Transformers och allt dom kunde göra.
Efter ett tag gav jag honom en ritbok där han på en gång ritade en ny Sonic




Denna Sonic kallade han mantelsonic och han kunde göra sin mantel till en spegel som förvirrade alla fiender



"Asså fatta att du går och helt plötsligt ser du din egna tvilling (spegelbilden) då kan man ju inte slåss för man blir så förvånad. Fattar du" Så förklarade Alvar för mig hur pass häftig mantelsonic är.



I detta hus bor Alvar med sin bror Lage.


När det är kallt ute så tåras mina ögon och det ser ut som om jag går och grinar på stan. Idag när jag stod vi ett övergångställde kände jag en varsam smekning på min arm. Jag vände mig om, och där stod en tjej med lila hår och piercingar överallt. Hon tittade på mig och frågade vänligt hur jag mådde.
Jag förstod att hon sett mina tårar. Jag förklarade att jag mådde asbra men att mina ögon fylls med tårar när det är kallt ute.
Hon svarade något i stil med:
"Vad skönt att höra jag ville bara se efter"

Härligt med  trevliga med människor.

Nu ska jag kissa

Hej
-Harry

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar