torsdag 3 juni 2010

glöm den allvarsamma leken, nu kommer jag tillbaks


ett axplock av livets goda

Kära vänner.

jag har haft en hel del för mig men nu är allt som vanligt igen. Eller inte helt. Jag har skaffat mig en livscoach. "jasså" kanske du tänker nu. men låt mig berätta.

jag jämför det hela med hålfotsinlägg. Du kommer aldrig veta vad du går misste om förens du har prövat.

Min första uppgift är att sluta ifrågasätta sanningshalten i Loves historier. det kommer bli svårt.

ikväll är det colossevm på pleasent. asså jag säger bara: gå dit. typiskt utmärkt sätt att spendera torsdagkvällen.



tyvärr kan jag inte gå utan måste stanna hemma och jobba för min chef som skrämmer skiten ur mig. asså jag är så rädd för henne att jag får magknip när telefonen ringer och om mitt liv vore en bok skulle denna episod analyseras på följande sätt av litteraturvetare:

"Chefen (läs: överheten) utövar under denna period sådan makt över det lyriska jaget att det lyriska jaget återfaller i de tankemönster som plågade henne under åren i tyska skolan. Självkänsla och rätten till en egna åsikten byts här ut mot självförakt och ett sjukligt behov av att vara till lags."

men mitt liv är inte en bok. så any whoooooo... gå till Pleasant, tävla och vinn. man får bära en lagerbladskrans och dricka champgane. Ph - phat!

/Rut

4 kommentarer:

  1. Älskar analysen! En klass från tyska skolan gjorde mig sällskap på bussen häromdagen. Det var omtumlande.

    SvaraRadera
  2. alltså ruuuut!!!

    you knock my socks off!!!!!!!! du är såååå roooooooolig!!!!! och igenkänningsfaktorn är hööög...mkt höööög.

    jag är inget freak och jag har vänner men satan vad jag skulle byta ut de tråkmåsarna för en timme med dig o dina analyser. jag behöver nästan inte ens dig. bara dina analyser. ha det bra! =)
    charlotte

    SvaraRadera
  3. Asså Anonym, Charlotte och Linus vilka fantastiska kommentarer. tusen tack!

    Anonym: akta, de bits

    Charlotte: du kan få prenumerera på varandra, maila till sondagsbarn@gmail.com så blir vi brevkompisar

    Linus: vi ses i köket

    kram
    Rut

    SvaraRadera