onsdag 19 maj 2010

mitt hjärtas förlorade slag


en annan smärtsam kärlekshistoria

ikväll på fredsgatan träffade jag killen jag träffade första gången jag var på fredsgatan någonsinn. det var sommaren 2004 när jag precis hade flyttat hemifrån.

asså han var allt jag någonsinn drömt att en kille skulle vara. mörkt hår, lite skägg, läderjacka och jobbade med grafisk formgivning, you know the kind... men det gjorde ju inte jag. jag hade liksom aldrig träffat någon som honom (jag vet att jag var 22, but i was a late bloomer) så den här killen totally knocked me of my feet. oj va kär jag var i honom...



any whoooo... det är bra att ha honom som referenspunkt, för att de få gånger vi träfffas nu för tiden blir jag alltid påminnd om vem jag var då för sex år sedan, och då får jag lite mer perspektiv på vem jag är nu.

sen på vägen hem så spelade de den här låten på radion som jag lyssnade mycket på den sommaren han och jag träffades. ahh.. det kollektiva undermedvetna slår till igen.

sov gott igelkott.

Rut

2 kommentarer:

  1. Bästaste inlägget
    gjorde min morgon.
    kram
    w

    SvaraRadera
  2. Språkpolisen21 maj 2010 19:01

    Lär dig svenska för helvete. Du verkar ju helt brainfuckad av schabloniserad, amerikansk collegeengelska.

    SvaraRadera