As often as I may

Dagen gryr och det är plus fem ute. Det känns måste jag säga känns väldigt skönt. August sitter och skrattar när han fördjupat sig i det senaste Rocky nummret. Jag sitter på soffkanten och lyssnar till gäddornas pip och känner mig nästan lycklig här, där jag sitter. 

Igår natt satt jag och ritade samtidigt som tv8play levererade de senaste  avsnittet av Mauro och Pluras kök. Ett trevligt matlagningprogram med en halvnaken Plura som ett genomgående tema. 

Idag ska jag fortsätta rita, ja kort och gott: det känns som en bra dag.  Ruts och mitt möte från gårdagen fortfarande sprider en känsla av hopp inom mig en känsla som bara byggs på när jag nu upptäckte att ett band som ligger mig varmt om hjärtat släppt sin platta. "Sleep With All Your Friends" heter bandet och skivan heter "If I told you" den går att lyssna på här.

För att krydda denna härliga dag ska jag nu se en dokumentär om ze zecond wöörld war.

Fan alltså, detta kommer bli en bra dag.

Keep it real

-Harry

begreppsapparat

i helgen fick jag ett meddelande av en ytlig bekant av det motsatta könet som löd: 

"kul att se dig igen. jag har länge tänkt bjuda över dig på ett glas vin. passar det på torsdag?"  

i film så vet vi ju vad "ett glas vin" betyder. men i verkligheten? jepp jepp det kommer jag att bli varse 19.30. 

/Rut

Kjell

Vill bara tipsa er om denna serier som heter Kjell. Den är fruktansvärt rolig. Det var bara det.

Alla avsnitt samt säsonger finns på yööötöbe.

-Harry

Upp till kramp

igår pratade David och jag och han sa att han tyckte att en rimlig definition av "att vara feminist" är att:
1. erkänna att vårat samhälle präglas av en patriarkal könsmaktsordning
2. att aktivt göra något för att ändra på detta

asså nr 1 är väl alla människor rörande överens om . men nr 2? vad gör jag för att aktivt ändra på de patriarkala makstrukturerna i samhället?

David tyckte inte att det räknades att jag kissar på killarnas toalett när jag är på uteställen, och att jag kallar Harry för tjejnamn.

Hmm... vad ska jag göra då då?


/Rut

självbild

Ah vilken succé. igår så var det masa journlister som skulle intervjua skådisarna i en av filmerna som vi jobbar med. det hela ägde rum på Grand och min uppgift var att hämta journalisterna i lobbyn och ta med dem upp dit skådisarna satt och se till att rätt journalist intervjuade rätt skådis.
ingen kan vara gladare än jag att mina högskolepoäng kommer till användning.


och för att riktigt tydliggöra graden av min proffsighet och tonen för hur resten av dagen skulle utvecklar sig vill jag dela med mig av följande:


jag var på väg ner till lobbyn för att hämta en journalist från aftonbladet. hur skulle jag veta att han såg ut? istället för att höra mig för i receptionen koppladejag på min jag-har -läget-under-kontroll-uppsyn och såg till min glädje att det var en man som sökte min kontakt med blicken. aha tänkte jag.

Jag gick fram till honom skakade hand och frågade med säkerhet i rösten: är det du som är här från aftonbladet, eller?
efter en kort tystnad kom svaret: Nej, det är jag som har regisserat filmen.


ord kan inte beskriva tystnaden som följde, och eftersom vi fortfarande stod kvar i handskakningen så kunde han känna hur min handflata fullständigt exploderade av svett och ångest .

lolololol... excellent work stimpy.
Jag vill vara såhär men jag blir mer såhär.


/Rut

Till Frida

Frida har varit med i senaste Rocky. Det firas

-Harry och Rut

All work

När man har det som jag, och väntar in det jobb som komma skall är det bra med ströjobb. Dels för att fördriva tiden och dels för att kunna betala hyran. Så i fredags jobbade jag och Ivan på min mors personalfest. Arbetsbeskrivningen var att står i baren, duka på och av buffén. Det vi inte vistte var att det var mexikanskt tema och att en viss utklädnad hörde till. Detta gjorde inte mig något då utklädnader är roliga i mina ögon. 

Så iförd detta (se nedan) serverade vi tequilla, öl och tacos. Ett och ett annat vinglas slängdes vi upp också. 

Efter middagen var festen i full gång och den äldsta personen var kanske 25, resten var praktikanter och annat löst folk. Ivan och jag blev erbjudna att delta i festligheterna och när jobbet var avklarat gjorde vi just så. 

Kvällen var skitskoj och slutade med en tryckare för min del. It was the blurst of times. 

På lördagen tog jag mig an ett annat jobb, jag skulle servera på en 70-års fest. Jag som aldrig serverat förut var ganska nervös. Om man bortser från  att jag knockade en gubbe i bakhuvudet med hjälp av min armbåge och att de äldre slängde sneda blickar på min tattuering så skulle jag påstå att kvällen var en succé. Efter det drog jag till Berns och hoppade omkring till minimal techno och försvann in i rökmaskinens suddiga omfamnande.   

Avanti staden!

-Harry