tisdag 13 oktober 2009

Större än Jesus

jag har aldrig gillat Beatles och alltid varit misstänksam mot folk i vår ålder som hyser enbart positiva känslor inför bandet.

Det kommer inte komma ett "men" efter vilket jag skriver att jag ändrat mig och blivit beatles frälst. Däremot så kan jag varmt rekommendera den animerade kortfilmen "I met the walrus" (se nedan). Det är en illustration av ett samtal som ägde rum mellan Johan Lennon och en liten kille. Det är lite svårt att höra vad som sägs men om man lyssnar noga så blir det tydligt att John Lennon säger massa bra saker. och jag är också imponerad av hur bra illustrationerna framhäver texten. precis som i söndagsbarn.



JA, det tåls att tänka på.

och när vi ändå är på temat:



jag gillar den här bilden.

Men nog om döda vita män.

Harry och jag har funderat på omslaget till BOKEN.

just nu är mina (om jag måst välja):



Nu ska jag komma på 15 nya strippar. Det går på ett nafs.

hej då
/Rut

ps. det är inte jag som stavar illa, det är mitt tangentbord.

måndag 12 oktober 2009

En snygg grej

Jag tänkte bara tipsa om min kompis Tim Mardells nya musikvideo som han gjort med artisten "Jonathan Johansson"
låten heter "Aldrig Ensam!"
Kolla in den, så djävla snygg är den.



Skepp ohoj

Fanzine till fansen

Oj oj vilken morgon känns som om det kommer bli en fin fin dag.
Det hela började igår kväll när jag läste två härliga mail, det visade sig att det finns några söndagsbarnsfans därute. MARIA OCH SOFIE det är självklart att ni ska få ett varsitt Fanzine, jag lägger dom på lådan idag. Maria, din kompisar Alma och Lily får också ett. 
Tack för alla fina ord, det värmer när höstvinden blåser genom mina allt för tunna jackor.
Om det finns fler därute som Maria och Sofie som känner att de gärna vill ha mer av Söndagsbarn så var inte blyga maila till oss på sondagsbarn@gmail.com.




Efter det att jag totalförvirrad irade omkring på söder i morse för att ta mig till kontoret hände en annan fantastisk grej. Jag kom på hur jag ska rita en hel stripp, jag vet precis hur alla rutor ska se ut och det fyllde mig med ett lugn som jag antar bara björnar kan förstå när de precis gått in i sin vinterdvala. 

Japp japp livet är skönt och jag känner mig på topp.

Nu återgår jag till mitt.
-Harry

söndag 11 oktober 2009

Still all good

Det enda jag har att uppdatera om är att jag förlorade en kär vän. En som jag lärde känna i mina tidiga tonår. Då som en distant bekant som jag endast sett ur vissa synvinklar och smickrande ljus. Nu under sommaren blev vi mer än bekanta med varandra och det var först nu i höst vi verkligen slöt de sista banden. 
Då bestämde jag mig för att göra mig av med vännen, igår gick jag loss med rakhyveln och rakade av allt mitt skägg. Min vän ett av min livsverk är numera ett minne blott. Men jag har en känsla att vi snart ses igen. Om någon månad sådär.
Tills dess lev väl och väx till dig ordentligt.

Nu följer ett bildspel.





Salut
-H

lördag 10 oktober 2009

Värt att fira

Ikväll ska Harry och jag fira tillsammans med Izabella Englund. Det var Izabella som tog alla fantastiska bilder på oss för fantatic och people.
Vi ska fira att hon har blivit publicerad för första gången.

(Johannes Gutenberg vet hur det känns)


Jag tycker man ska passa på att fira när man åstadkommit något man är stolt över.
här är några av de fina bilderna Izabella tog.

var inte blyg. spara ner den och använd bilden som skrivbordunderlägg. jag vet att du vill

Här passar jag på att köpa/sälja lite aktier samtidigt som jag övervakar honom när han jobbar

Som ni ser, Izabella är helt klart värd att fira.

/Rut

fredag 9 oktober 2009

Te och sax

Blö Blö Blö blö blöööö, blö blö blö blöp blöp blöööö. Så låter saxofonen i låten Ghost Town av The Specials, det är helt sant. 

Nu sitter jag på kontoret och har hamnat i någon sorts gråzon, igår spenderade Karl Mental och jag halva natten med att spela "Zelda Majoras Mask."  Det är så sjukt djävla bra det spelet, tyckte inte när då det begav sig men jisses mina stjärnor vad fett det är.

Jag försöker rita in lite miljöer i de nya stripparna, fallna löv, lite höstkänsla sådär.



Det går ganska bra förutom att jag smetade ut lite tusch här och var.  Estetiskt och vågat är några av de kommentarer jag inte väntar mig.

Hur som haver jag ska väl återgå till mitt och lämna er till ert.
So long 
-Mr Little Jeans

torsdag 8 oktober 2009

Min arbetsplats

Här jobbar jag (fast spegelvänt). på ena skrivbordet står datorn jag sitter vid nu och på skrivbordet lite längre bort står ljusbordet. men det brukar inte alltid stå där för där brukar den förtjusande Tyra von Zweigbergk sitta och jobba. Ibland brukar jag låtsas att ljusbordet i själva verket är Tyra så att jag har någon att prata med när jag är ensam på kontoret. Tyvär är ljusbords-Tyra ganska dåligt uppfostrad och har en ovana att inte svara på tilltal, så det är inte sällan att jag sitter här i min ensamhet och hytter med näven åt Tyras undermåliga stand-in.

Men jag är inte alltid ensam här, för här jobbar också Thomas och Rolf. Det är de som är Kartago Förlag (och lite jag).Det ni ser här är Harry i Kartagomontern på Bokmässan. Han skrattar, ohh vad han skrattar, som bara de unga kan. Inte bara för att det är så himla kul at jobba för Kartago utan även för att jag springer utav bara helvete för att hinna till soffn så att även jag kan dela denna glädjestund med min bror och bli förevigad med honom sittandes i den vänstra soffan. Resultatet av detta ser ni i vänster hörn av bilden. Det är en del av min ortopediska gymnastiksko. Kort sagt: jag hann inte.



på dagarna (10-15) jobbar jag här på Kartago och på eftermiddagarna (16-18) sitter jag kvar och jobbar med Söndagsbarn. det är swe-e-e-et att sitta och jobba med serien. Då kan jag alltid passa på att fråga Thomas om tips när jag har kört fast och behöver hjälp.


Han är som Mia Törnblom fast utan ärtgrön luvtröja i velour. Tille exempel kommer han med bra tips om var jag kan köpa tårtor med Twilight motiv:

(jag undrar hur den smakar? kanske blod)

Nu ska jag jobba, hoppas att du får en bra dag och att du också har en egen Thomas Olsson. I'm telling you, it's heaven.

/Rut