torsdag 18 februari 2016

Söndagsbarn poddavsnitt 2

I senaste avsnittet av Söndagsbarns episka historia (länk här). Kan du får höra om hur det var när vi först blev publicerade.
Vi berättar om tidningen Hjälp och hur vi blev lovade publicering i första numret och hur vi tog ut segern i förskott och hade en pre-releasefest för våra vänner. Under den festen gav vi bort tröjor som vi tryckt. Man skulle ju kunna tro att trycket hade något med Söndagsbarn att göra men istället tryckte vi upp ett gäng med en superhjälte som Rut och jag kommit på under influenserna av starka sömntabletter. 
Nedan följer ett härligt bildspel från förr:



Liam Pann aka Plain Man


Våra första publicerade strippar i Hjälp




Efter den här bilden fick Rut  höra från två serietecknare att hon var så ful att hon de inte ens skulle vilja bli kompis med henne på internet.

Vårt förslag till framsidan av Hjälp nummer 6 och stripparna med temat sex










Här följer intervjun I Hjälp när vi var månadens medarbetare.
Hur länge har ni tecknat serien Söndagsbarn?
R: Jag ritade en asful serie redan på gymnasiet som jag brukade ge till min bästis för att få tiden att gå. Den hette "Luffarastrid och Myggan", och handlade om två uteliggare som grillade råttor till middag och liftade på godsvagnar. 2006 hittade jag de där gamla serierna i en låda när jag städade och insåg att det vore kul att göra en ny serie. Då frågade jag om Harry ville göra den med mig, och det vill han.  
H: Det började augusti 2006 men jag var ganska på och av med mitt tecknande och tog det inte seriöst förens jag träffade Thomas och Roffe. De lärde mig ovärderliga tecknarknep. Så som: "Dra raka linjer, Harry"

Hur är det att jobba ihop som syskon?
R: Det som är sjukt bra att jobba med Harry är att vi tänker väldigt lika. När jag har skrivit en strip så förstår han ofta hur jag har föreställt mig att den ska se ut. Samtidigt är han också bra på att komma med förslag som gör serien bättre som jag kanske inte har sett från början. Men det är inte alltid bara kul, eftersom man kan bli arg på ett syskon på ett sätt som man inte vågar bli arg på en vanlig människa man jobbar med. Så ibland händer det att vi sitter i varsin ände av kontoret och kastar grejer på varandra och svär. 
H: Det kan vara svårt skilja på när det är ens kollega som tjatar på en, och när det är ens syster. Då går liksom inte att snacka skit om den man jobbar med när man äter middag hemma, om man har haft en tuff dag på jobbet. Samtidigt är det också så som Rut säger att vi hjälper varandra mycket på våra olika områden att utveckla serien.
R: En annan bra sak är att det är mycket få romanser på arbetsplatsen, så man slipper spänd stämning som resultat av urspårade firmafester.
 Hur är arbetet uppdelat?
R: Jag skriver stripparna och Harry tecknar dem. 
H: Vi träffas en gång I veckan på kontoret som är Davids (Ruts pojkväns) kök. Men innan dess har vi pratat cirka sjuttioelva gånger i telefon, och bollat idéer. På kontoret dricks det te och Bob Dylan strömmar ut ur högtalarna. Rut färglägger på datorn och jag ritar nya strippar. Ibland tittar David in och bjuder på Rollo eller pisatgenötter.

Vad har ert mål varit hittills?
H: Att bli publicerade. Vilket var förvånansvärt lätt. Allt som behövdes var sex månaders välplanerad telefonterror och "spontana" veckobesök på Kartago.
R: Som det ser ut nu så har vi väl inget specifikt mål för serien framöver. Vi har massa idéer och drömmar om hur vi vill att allt ska utveckla sig. Men när vi pratade om vad vi skulle svara på den här frågan blev vi rädda att vi skulle jinxa framtidsplanerna genom att skriva om dem, så vi låter bli. 

Berätta lite om stripparna ni har med I detta nummer av Hjälp. 
(Thomas: Här har vi valt ut 4 strippar, om det är några av de du inte inte ha med så är det ju bara att ta bort texten som beskriver den strippen. Vi valde två var så att du skulle kunna välja och vraka lite.)
R: (Strip 1 Den med bajshunden) Ursprungligen ville jag göra en serie som kommenterade samtiden mer. Men när jag försöker göra såna strippar till Söndagsbarn blir det lätt babbligt . Därför överlåter jag den uppgiften till andra i branschen som är bra på det. Sen så är det ju faktiskt så att någon måste stå för bajsskämten.
(Strip 2 den där min karaktär och Rogert har sex) Jag týcker alltid att det är kul med filmer och serier som kommenterar sig själva. När folk frågar vad det är för slags serie vi gör så brukar jag säga att det är meta-indie med inslag av slap stick/buskis. Den här strippen är ett typiskt exempel på denna mycket nobla genre.

H: (strip 3, den med killen som pratar om brokeback mountain)               
När vår lillasyster fyllde år för ett tag sedan gav jag henne i present att hon skulle få vara med i en strip. Det är hon som är den rödhåriga tjejen I de första två rutorna. I sista rutan kan man se exempel på hur jag porträtterar de killar som raggar på Rut. Jag får inspiration från töntar jag har träffat.
( Those dancing days) Strip 4 med Mikael Sol kom jag på efter jag på ett normalt sätt facebookstalkat honom och insett att vi båda gillar Those Dancing Days. I första rutan har jag en tröja där det står "Radio Live Transmission" vilket är taget ur en låt av Joy Division, ett annat band vars musik uppskattas av både Mikael Sol och mig.



Varför handlar så många strippar om kartagokontoret?
R/H: Dels för att den miljön är en sådan stor del i vår vardag, men även för att stripparna skriver sig själva så fort man sätter sin fot där. Människorna som jobbar på kontoret är som seriefigurer. Innan kontoret flyttade en trappa upp så låg det på undre bottenplan och det såg ut som ett bombnedslag. Roffe och Thomas satt två centimeter ifrån varandra och det var svårt att urskilja vad Thomas sa eftersom Roffe konstant satt I telefon och brölade. Jag är lite förvånad över att ingen annan har skrivit om det ännu, that place is a goldmine.

Har ni någon hemsida man kan hänvisa till?
R: Snart.
H: Men adda oss gärna på facebook "Söndagsbarn Anderson" heter vi. På profilbilden visar jag mina bröstvårtor.


Namn: Rut Anderson / Harry Anderson
Ålder: 25 / 21
Bosatt: I Vasastan / Med min mamma pappa och lillasyster I Stockholm.
Eventuell sysselsättning vid sidan om serietecknare: Underbetalda extrajobb inom kultursektorn / Jag har varit mattant vill nu jobba I fiskaffär.
Favoritserietecknare/illustratör: Stina Wirsén, Eva Eriksson och Harry Anderson / Tim Sale och Barbro Lindgren.    

Tack och hej
KBP
/ Rut och Harry

2 kommentarer: