så här bra kan livet vara
ja, jag har sovit i 16 timmar och kände mig lite friskare. bestämde mig för at ta en promenad, kom till biblioteket och behövde sedan vända pga utmattning.
sjukt mobbat.
jag är inte bra på att ta det lugnt (varken när jag är sjuk eller normalt). det finns för mycket tat göra. jobb att söka, badrumsgolv att skura böcker att läsa. hur ska man hinna med allt?
asså det här menar jag inte som ett
deppigt emo, men allvarligt. hur kul är det egentligen att alltid ha tusen saker att göra. asså som jag
måste göra för få ihop pengar till mat och till hyra.
befolkningsmängd: noll
ibland tänker jag att jag inte vill ha några barn för att så himla kul är inte livet. visst att det har high lights och
fina stunder och sådär. men är det så kul att att jag skulle vilja ge det till någon annan och ba: grattis du har blivit född. du har fruktansvärt plågsamma och ångestfyllda tonår framför dig, följt av daglig oro och stress för at få ditt liv att gå ihop ekonomiskt och socialt och på det så finns det alltid en överhängande risk för cancer, brustet hjärta och plötslig
diarré.
jag har inte bett om att bli född, det har ingen av oss. men ändå så är det vi som måste ta ansvar för det här livet som någon annan prackat på oss. är det helt sjysst?
jag tycker att det pratas för lite om den här sidan av livet, men det måste man få göra, för den är ju lika närvarande som de bra grejerna (hångel på Trädgården, clint eastwood och semlor). i alla fall för mig.
/Rut
